Jag har blivit lite intresserad av att jobba med rekrytering. En av mina bästa vänner gör det och tydligen så är det ett mycket intressant, stimulerande och i somliga fall rent komiskt arbete. Intressant och stimulerande för att man får träffa så mycket fängslande personligheter och kompetenta människor. Dessutom skaffar man sig ett helt ovärderligt kontaktnät och inte minst lär man sig hur man bäst ser till att bli rekryterad till jobb man är intresserad av själv i framtiden. Det är i varje fall så jag har uppfattat saken. Komiskt, enligt min kompis alltså, för att man stöter på en hel del udda existenser i jobbet. En gång blev min kompis kontaktad av en man som ville bli arméchef eller om det var rikspolischef utan att ha något som helst relevant utbildning. Det märkliga var att det inte var en ”vanlig” stolle utan den här killen verkade full normalt bortsett från milt orealistiska jobbanspråk. Förmodligen var han galen i och för sig, måste nästan ha varit så. Rekryteringsfirman min kompis jobbar för har för övrigt inget med polisen att göra, polisen sköter sådana grejer själva skulle jag tro.
